franmorkertillljuset.blogg.se

Jag är en beroende-personlighet ut i fingerspetsarna. Turligt nog så fastnade jag aldrig för alkohol. Men dessvärre började jag använda droger i tidiga tjugoårsåldern.

Jag hade rökt cannabis några gånger men aldrig riktigt känt någon effekt. Men av någon anledning så fortsatte jag testa och till slut kom den, effekten. Kommer så ihåg välbehag som infann sig i min kropp och knopp. Jag blev så avslappnad att kroppen ryckte. Efter det var jag fast. På bara några veckor gick jag från att var antidroger till att bruka varje dag. Såklart gick det fort till det blev ett missbruk. Cannabisen var min huvuddrog men jag tog allt jag kom över. 

Min familj visste inte att jag använde på väldigt lång tid.

 

 

Efter några år och ett till självmordsförsök tog jag själv kontakt med socialen och bad om hjälp. Men för att få riktigt hjälp i detta samhälle måste man kämpa hårt och det gjorde jag. Försökte hålla mig drogfri och gå socs behandlingsprogram men allt jag hållt inne de sista året tog över och ångesten blev ohanterlig. 

Gjorde ännu ett självmordsförsök och jag och hela min familj kämpade som fan för att jag skulle då hjälp. Efter ett halvår fick jag äntligen åka iväg på en behandling. Sen dess har det gått några år och jag är fortfarande nykter och drogfri. 

 

Men jag är fortfarande en beroende. Att jag skar mig en gång resulterar direkt i en besatthet och jag vill inte sluta. Den känslan jag får när jag skär mig kan liknas vid att vara hög.

Egentligen vill jag inte skära mig men jag kan liksom inte kontrollera det. Det är så sjukt. Jag är så sjuk. Eller mina beteenden och ageranden är så sjuka.